fredag 13 september 2013

Amerikanare och fastedagar


Obama och 5:2.
Jag undrar vilka kopplingar du gjorde där. När du läste ”Obama” kopplade du nog åtminstone ”USA:s president”, och läser du löpsedlar eller umgås med kalorijägare kopplar du ihop ”5:2” med ”diet” eller i alla fall något som har med mat att göra.
 För vissa tar det stopp där. Lite andra kopplingar dyker upp i huvudet men man bryr sig inte så mycket mer, men att inte läsa löpsedlarna utanför mataffären är ju svårare än att ”missa elefanten på tre meter”. Kanske att den ointresserade då ändå lagt märke till ytterligare en sak kring Barack Obama: presidentens besök i Sverige förra veckan. Denna händelse har överöst hela medievärlden med tv-inslag, löpsedlar och flersidiga tidningsartiklar. Viktigt att tillägga är att detta gäller den svenska medievärlden. För medan presidentens besök i Sverige målades upp som en världssensation i svenska medier blev responsen (om det ens blev en respons) i vissa utländska medier snarare om varför ”världens mäktigaste man” besöker ett så obetydligt land som Sverige (som ju inte ens är med i NATO). Oavsett kommentarer var presidentens besök i Sverige ingen förstasidesnyhet.
I Sverige blev däremot känslan som sagt att detta var en världsnyhet värd all den publicitet den fick. Och är det så konstigt?
Hur obildad och ointresserad man än är så vet människor att USA är stort och mäktigt och att därför även USA:s president är stor och mäktig. Personer intresseras av nyheter de kan relatera till och på ett eller annat sett är USA något som mer eller mindre alla svenskar kan relatera till, om det så gäller politik, ekonomi, Hollywood, sport, Syrien eller Edward Snowden. Och det man kan relatera till kan man också ha en åsikt kring. Så hur lite man än vet om USA och Barack Obama är alltså denna händelse något som är värt att skriva om på 10-15 sidor i morgon– och kvällstidningarna. Nästa steg är om du väljer att läsa Expressen eller Aftonbladets rubriker och infallsvinklar.
Och nu över till 5:2-dieten. Denna diet då man äter någorlunda vanligt och nyttigt fem dagar i veckan och sedan fastar två skilda dagar i veckan. Blixtsnabbt har 5:2 spritt sig och tagit svenska folket med storm, och även här hopar sig löpsedlarna. I matväg målas det upp som något storslaget och som revolutionerat tänkandet kring mat.
Men på vilken nivå ligger egentligen den här ”nyheten”? Något intressant är att grundaren bakom 5:2-dieten, Michael Mosley, var på besök i Sverige för inte så länge sedan. Man tänker att det borde varit fullt pådrag bland tidningarna. Men nu blev så att tiden för besöket inföll samma dag som en viss Barack Obama besökte i Sverige, och 5:2-gurun hamnade i skymundan.
Om man återkopplar till de svenska kvällstidningarna så funderar jag om människorna på de olika redaktionerna vid något tillfälle satt ner i ett möte och diskuterade om vad som skulle täcka tidningens framsida och löpsedel den 4 september – ”USA:s president och kanske världens mäktigaste man besöker Sverige” eller ”Mannen som kommit på ett nytt sätt att äta mat kommer till Sverige”.
Visst, jag kanske inte var objektiv nu. Och människor vill läsa det som kan kopplas till dem själva. På mitt jobb blev samtalet kring Obamas besök ingen större diskussion. Vad jag minns pratades det om alla brunnslock som var tvungna svetsas igen inför besöket. Däremot har 5:2-dieten varit ett återkommande samtal senaste veckorna, något som nämnts nästan dagligen. Men så är det också två personer på jobbet som äter utifrån just 5:2-dieten.

David G

4 kommentarer:

  1. Den vinkling du gör i slutet är onekligen intressant. Lokala nyheter, eller åtminstone nyheter som blir personliga, ökar naturligtvis intresset. Visserligen är nyheter som står oss närmast, som ditt exempel med 5:2-dieten, inte alltid de viktigaste ur ett samhällsperspektiv. De är dock de som engagerar och lockar oss läsare mest.

    Det som de svenska medierna borde ha diskuterat och lyft fram under Obamas besök kom lite i skymundan av hans persons stjärnglans. Jag har inte hört en enda diskussion kring de amerikanska vapenlagarna under Obamas tid här. Hade inte detta varit ett utmärkt tillfälle att visa Sverige syn på dödsskjutningarna på de amerikanska collegen? Jag hade velat se journalister som vågar ställa jobbiga frågor och inte bara de som sätter upp Obama på någon form av pedestal.

    SvaraRadera
  2. Intressant resonemang och jämförelse av nyheter! Jag var själv inte medveten om att grundaren av 5:2 befunnit sig i Sverige samtidigt som Obama (vilket stämmer med ditt resonemang om prioriteringen av nyheter ovan). Det finns ju trots allt bara så många feta rubriker tidningarna kan sätta på en dag, och cirkus Obamas besök trumfar nog det mesta. Om 5:2-guruns besök inträffat någon annan dag kan man dock spekulera i att besöket värderats högre än många andra nyheter och blåsts upp stort - gärna i kombination med någon 5:2-guide eller receptsamling för att ytterligare locka läsarnas intresse.

    5:2-nyheterna är ju en del av ett långvarigt tema - inte bara som trend utan även som i en del av en större "gå-ner-i-vikt-och-bli-lycklig-i-allmänhet"-tema. Och när den gäller sådana här trender och metoder är ju läsarintresset, precis som du skriver, centralt för nyhetsvärderingen. Samtidigt verkar det också vara en värdering som gjorts i nyhetsrapporteringen om Obamas besök - i kvällstidningarna kunde vi läsa spaltmeter om igensvetsade brunnslock och smygande Secret Service-agenter, men som Joel skriver ovan lades betydligt mindre fokus på den politiska aspekten av besöket och den politik Obama-regimen för.

    SvaraRadera
  3. Det egna välmåendet överskuggar till och med ett presidentbesök. Det är precis på samma sätt som mediebevakningen i stort. De länder som ligger oss närmast kulturellt får också en helt annan nyhetsbevakning än länder som ligger kulturellt längre från oss.
    /Gary

    SvaraRadera
  4. Jag valde också att ta upp nyheten om att Obama var i Sverige. Kändes som om det var det som hände i Sverige den veckan. I alla fall om man följer TV4 Nyheterna.
    Jag håller med dig i det du säger och jag förstår också att det är en nyhet som får mycket plats i medierna och att den måste få det. Samtidigt kan man ju inte låta bli att tänka på varför det måste vara så. Jag vågar inte ens tänka på vad hela kalaset kostade. Har för mig att de sa på TV4 Nyheterna att de inte ens ville kommentera det och då kan det inte vara någon liten summa. Det är mer det som gör mig irriterad än att nyheten publiceras egentligen, men det är ju så man får reda på det och börjar fundera kring alltihop.

    Gällande 5:2 dieten och alla dieter förresten, så kan jag inte förstå att det ska behöva få så mycket publicitet som det faktiskt får. Jag förstår att det är något som berör den allmänna massan där man ständigt söker efter sanningen eller den ultimata genvägen till att bli smal och att gå ner i vikt. Jag är själv instruktör i bland annat aerobics och styrka och kan inte förstå hur alla dessa dieter publiceras på löpande band i stort sett dagligen i medierna utan att granskas med kritiska ögon. Folk som är väldigt lättpåverkade testar det ena och det andra. För vissa funkar det och för vissa inte. Problemet tycker jag, är att vi skapar ett samhälle där vi förmedlar till våra barn och ungdomar att vikten är något av det viktigaste som finns. Det står ju i tidningen varje dag! Det i kombination med hur kändisar ser ut som har size zero och så vidare, förmedlar att man ska vara pinnsmal för att vara något. Är det verkligen bra med tanke på de ätstörningar som finns bland yngre och äldre med för den delen? Jag är fortfarande för den gamla skolan som går ut på att man ska göra av med mer än man stoppar i sig om man vill gå ner i vikt. Svårare än så är det inte! Och det behöver inte poängteras varje dag eller ta upp plats i tidningarna.

    SvaraRadera